Filmer jag ser

Jag är ingen stor filmfantast. Men min kollega här på jobbet är det och anser sig manad att fylla mina enorma kunskapsluckor. Eftersom vi har konstaterat att jag föddes så sent som 1980 har jag missat många av åttiotalets filmer – jag var ju för liten för att gå på bio och för okunnig och oteknisk för att på annat sätt tillgodogöra mig dem (video). Dagligdags matas jag nu därför med tips på klassiska titlar som jag sedan försöker ladda hem illegalt på Internet.

En annan genre som jag tydligen ska beta av är filmer med “the Frat Pack”, som är en sammanslutning av skådisar som gillar att umgås och göra film tillsammans. Tyvärr är filmerna inte så bra, men killarna gillar uppenbarligen att arbeta ihop. Amerikanska komedier har en tendens att vara ganska ytliga, barnsliga, sakna egentlig handling, bygga på billiga skämt osv. Hittills tycker jag att “Frat Pack”-filmerna jag sett faller väl in i normen.

Så här långt har jag i åttiotalsgenren sett:
Ferris Bueller’s Day Off (Fira med Ferris)
Can’t Buy Me Love
Some Kind of Wonderful
Pretty in Pink

…och i kategorin Frat Pack:
Anchorman
Dodgeball
Wedding Crashers
Old School

Men jag har många kvar att se. Där hemma står datorn och tankar hem film efter film och redan nu har jag laddat ned ett gäng som bara väntar på mig. Än så länge är jag inte helt övertygad om dessa genrers förträfflighet, men jag antar att jag utökar min kunskapsbank och har mer att referera till när jag ser nya filmer. Det får duga.

5 thoughts on “Filmer jag ser

  1. Du har väl inte missat att dina åttitalsfilmer faller in i kategorin Brat Pack? Du borde också se The Breakfast Club och Sixteen Candles. Men dom har du säkert laddat ner redan!

  2. Det var värst. Pack-filmer är tydligen vad jag tittar på. Jag får ladda hem dem du tipsar om och jag läser att även Young Guns-filmerna hör till genren. Både ettan och tvåan ligger hemma på hårddisken. De ska ses i helgen. About Last Night med Rob Lowe har jag ett svagt minne av att ha sett, men den kan jag se en gång till. Feelgood.

    Annars är det nog mer nytta än nöje, det här. Särskilt bra är ju inte alla filmer.

  3. Men åttitalsfilmerna är ju ganska charmiga i alla fall. Och om man gillar åttitalsestetiken och musiken är de ju guld.

    Om du vill komplettera ännu mer med Pack-filmer ska du kanske kolla in Rat Pack med Sinatra och hans gäng också, hehe. Jag har bara sett en: “Robin and the Seven Hoods” och den var outhärligt ointressant. Fast det kan ju vara lite kuriosa att se original-Oceans Eleven filmen. Den har visats på tv ett par gånger men jag misstänker att den är ganska tråkig så jag har inte lyckats motivera mig själv att se den.

  4. Okej, nu försöker du sälja in medvetet dåliga filmer som jag ändå ska se? Riktigt så destruktiv menade jag inte att jag blivit ;-)

    Men du har rätt i att åttiotalsfilmerna kommer undan med en hel del, eftersom de är gjorda för så länge sen. Eftersom de är lite knasiga, folk ser konstiga ut och musiken är plastig. Om de skulle göras idag, skulle nog kraven vara högre.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *