Utvisad

Seriefinalen med reservlaget hade börjat så bra: 1-0 i matchens första anfall på Stadshagen! Motståndarna Täby IS hade haft avsparken men vi bröt anfallet och gjorde mål direkt.

Men sen. Bara några minuter senare gick en långboll över mittförsvaret och in i min yta på vänsterbacksplatsen. En rask Täbyanfallare hann först och jag fick jaga för att komma ikapp. När han var på väg in i straffområdet kände jag mig tvungen att avstyra det hela och kastade mig efter. Jag var väl knappast i närheten av bollen. Killen föll som en fura och domaren blåste.

För första gången i min karriär fick jag se det röda kortet. Domarna i den här serien är alla idioter men just det här domslutet kunde jag knappast klaga på. Det var bara att gå av planen och in i omklädningsrummet, duscha och byta om. Sen satt jag och skämdes på bänken resten av matchen.

Det är inte smart att bli utvisad med 82 minuter kvar i en viktig match, så lagkamraterna får slita som djur. Till mitt mycket svaga försvar kan sägas att jag hindrade friläget. Istället blev det frispark (inte straff) som det inte blev mål på.

För övrigt visade sig även denna domare vara en idiot och visade ut ytterligare tre spelare (faktiskt en från Täby) innan matchen var över. Mot slutet spelade vi efter det lite udda spelsystemet 4-3-0. Dessutom fick vi en horribel straff emot oss, som vår talangfulle målvakt räddade. Och då ska ändå sägas att spelet inte var ovanligt fult och att stämningen spelarna emellan var tämligen god.

Matchen vann vi med 4-2 och seriesegern säkrades. Undrar om jag får vara med nästa gång. Det gick ju uppenbarligen bra utan mig.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *