När kaksmeten var klar stod jag i valet och kvalet: vilken form skulle kakan gräddas i? Till slut valde jag den större av de två.

Ihälld såg den oförskämt nöjd ut där den låg, smeten. Men så förstod jag – och utbrast:

Ja, nu är du onekligen i storform!

Något svar fick jag inte. Smeten bara låg där och jäste. Självgod. Jag undrade varifrån jag får alla dessa lustigheter, men även där blev omvärlden mig svaret skyldig.