Vinterfinter

En natt före jul skjutsade jag hem min vän Golfaren i hans egen bil. Sen körde jag hem mig själv och dagen efter rapporterade jag om var jag hade ställt den för att han skulle kunna använda sin extranyckel och ta tillbaka Golfen.

Det här innebar att jag hade en bilnyckel liggande i lägenheten över julhelgen. Under de där dagarna är det lätt hänt att man får lite tråkigt. Och jag kom att tänka på den där nyckeln som bara låg och skräpade hemma hos mig.

Lite spännande var det när jag tog mig ut till Bergshamra och letade upp bilen. Ännu mer spännande var det att låsa upp den och flytta fram förarstolen ett par snäpp samt vinkla backspegeln en aning åt höger. Sen begav jag mig hemåt igen. Möjligtvis elakt leende i den bistra kylan.

Vid tvåtiden dagen efter hade Golfaren lämnat ett stressat meddelande på min telefonsvarare. Han lät väldigt nervös, skärrad, förvirrad och upprörd. Han undrade om jag hade varit inne i hans bil och ville veta med en gång i så fall, för annars hade han haft inbrott i bilen. Han lät så rädd, så rädd.

Möjligtvis var det elaka leendet tillbaka när jag skickade ett sms med texten “Hihi. Låt mig säga så här: om du bara har upptäckt förarsätet och spegeln ännu, har du några intressanta dagar framför dig…”. Det ska väl sätta lite myror i skallen på honom.

Jamen, det förstår väl vem som helst att det inte fungerar att bara lämna ifrån sig sin bilnyckel till mig och sen låta mig bli uttråkad under julhelgerna. Då händer det grejer.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *