Rysscomeback

Det har dröjt ett tag och jag har undrat var ryssen håller hus. Men idag blev jag varse om hans närvaro när jag läste om Björn Eller, 63, som fått påhälsning bland e-posten och menar att Det luktade bedrägeri lång väg. Han gick minsann inte på bluffen från öst.

Eftersom han är “före detta säkerhetsansvarig och inköpschef på Nässjö kommun” kunde han genomskåda formuleringar som

  • Bäste Telia.com User Account
  • Och vi använder också detta medium för att ta bort inaktiva e-id användare, du är därför skyldiga att skicka dina kontouppgifter för verklig kontroll omedelbart.
  • Vi fortsätter att arbeta för att göra Telia.com den bästa e-posttjänst som finns, och vi uppskattar att du hänger med oss rida.
  • Tack för att förstå vår belägenhet.

Visst är det ryssen som är tillbaka! Klassiska tokerier i språket med märkliga formuleringar och mycket oklara syften.

Men det som nästan är ännu konstigare är Telias sätt att hantera kommunikationsproblemet.  Telia skickade nämligen ut ett snarlikt mejl, men med förmodligen korrekt information om att ett underhållsarbete är på gång för att förbättra tjänsten. Det lustiga är att det mig veterligen är första gången som Telia skickar ut ett sånt mejl; vanligtvis är det ryssen som försöker och försöker och försöker.  Det är ständigt nya förbättringsarbeten som han gör och måste informera mig om.

Telia brukar då svara att “vi skickar aldrig ut information av den här typen”, vilket stämmer.  Eller… det har ju stämt hittills men numera finns det alltså en chans att det faktiskt är Telia som är avsändare, när underhållsarbeten är på gång. Nu önskades visserligen inte mina uppgifter i det förmodat verkliga mejlet, men jag blir ändå lite osäker på vad det stora telefonbolaget sysslar med. I fortsättningen får jag väl vara vaksam både på uppenbara ryssbluffar och märkliga mejl från Telia.

Läs mer om ryssen:

Stenkoll

Min namne (Carl) Lewis hade aldrig sett det förut, men numera älskar han curling. Det har han all rätt att göra, men jag höjer ett ögonbryn när han motiverar kärleken med att “matcherna går rätt snabbt”.

Va? Om det är något som ersätter/förstör min nattsömn nu under OS är det de ändlösa curlingmatcherna. Det är mängder av stenar i varje omgång och varje match består av minst tio sådana omgångar. Mellan varje sten diskuteras det och hummas; ska laget ska göra en dragning eller försöka att lägga en guard? Till slut är beslutet taget och stenen skickas iväg. Det sopas och är spännande och så småningom blir det jubel eller suckar. 

Då är det motståndarnas tur.  Hela proceduren upprepas. Och så håller det på tills det blir avbrott för fruktstund*.

Det här är inte någon kritik. Curling är något av den välspolade isens schack – ingenting för stressade åskådare som vill ha pang-pang och smällar i planket. Det handlar lika mycket om att fatta rätt beslut som att sedan utföra hantverket. Även om jag inte förstår hälften av vad som pågår där på isen, blir jag fascinerad av både beslutsfattandet och hur de sen placerar stenarna nästan på centimetern där de hade tänkt.

Men fort går det sannerligen inte. När Carl Lewis var aktiv sprang han sina 100-meterslopp på strax under tio sekunder. Där kan vi prata om att någonting var över “rätt snabbt”. Han sprang sitt lopp och jag fick se det både en och två gånger med repriser. Sen kunde jag gå och lägga mig.

Något jag gillar med OS är kontrasterna mellan de olika sporterna. I vissa grenar går det blixtsnabbt och är livsfarligt, man måste ha extrem kondition och vara urstark i musklerna. Och så finns det curling, som man också kan kalla för en sport. Men jag tycker mer att det är som schack. Den välspolade isens schack.


* Jag tror att det är den korrekta termen. Åtminstone var det så som kommentatorn och expertkommentatorn kallade det moment när laget såg ut att prata taktik och äta nötter.

Hoppflopp

Aftonbladet 2010-02-17 kl 10:47
kvadrupel

Okej, kan någon förklara den här glädjefyllda puffen som leder till den här artikeln? Jag ställer mig frågande till att “den” “satt”, åtminstone att den skulle ha gjort det “där” på OS.

Artikeln handlar nämligen om att han “förlorade”, om “ett fjomp”, “en mardrömsstart” och en suckande Schultheiss.

Avtalskval

Nja, jag vet inte om jag gillar konkurrensen på saker som el, bredband, tv, telefoni, mobiltelefoni och allt annat man måste abonnera på. Visst kan det bli billigare för mig, men marknadens möjligheter innebär också att jag måste lägga en massa tid och kraft på arbetet att hitta det optimala.

Nu fick jag ett brev från Fortum om att mitt elavtal skulle gå ut den sista februari och att det var dags att teckna nytt.  Om jag inte gjorde något skulle det nuvarande förlängas automatiskt i ett år.

Jag suckade och började undersöka elmarknaden. Tack vare en finfin jämförelsetjänst på nätet kunde jag se att Fortum ingalunda var billigast. Deras fasta avgift på 325 kronor kunde  jämföras med Vattenfalls 0 kronor. Dessutom verkade priset per kilowattimme vara lägre där. Samtidigt stod det i brevet från Fortum att företaget hade en prisgaranti och om priset var 1 krona lägre per dag någon annanstans, skulle jag få köpa el till det priset istället. Minst 365 kronor per år skulle det alltså skilja för att gälla.

Det här var jag tvungen att kontrollera. Jag ringde Fortum och förklarade mitt ärende. Mannen i andra änden hade snart undersökt Vattenfalls erbjudande och räknat ut att jag skulle komma exakt 365 kronor billigare undan om jag bytte. Men det tyckte han inte jag skulle göra. Istället tecknade han ett Fortum-avtal till Vattenfall-priset och vips hade jag sänkt min elkostnad för 2010 med 1 krona per dag. Utan att behöva lyfta fingret högre än till strax över knappsatsen på telefonen. Eftersom det här faktiskt angränsar till mina arbetsuppgifter, kunde jag med gott samvete förlägga hela ärendet till min arbetstid.

Den stora lärdomen jag har dragit är att elkostnaden är väldigt låg och att jag betalar bara drygt 4 000 kronor per år. Är då 365 kronor något att anstränga sig för? Jag är tveksam. Procentuellt är det mycket. Men ändå: en krona om dagen. Jag hoppades att det skulle röra sig om större summor.

Nyligen sänkte jag min telefonikostnad med 125 kronor i månaden (tror jag) och det gav ett större klirr i kassan.

Snöslö

I en intressant artikel i Mitt i Vasastan med rubriken “Hård kritik mot isiga trottoarer” är informationschefen på Trafikkontoret intervjuad. Jag läser att:

snöröjningen dröjt på många gator beror på att huvudgator med busstrafik och genomfartsvägar som Essingeleden och Centralbron prioriteras.

-Vi klarade inte av snöröjningen och det berodde på vädret, men vi har aldrig ställt in arbetet för att det inte finns pengar.

Lite lustigt är det ändå att snöröjaren väljer just den ursäkten för de snötäckta trottoarerna. Snön beror alltså på det myckna snöandet. Det är snön som är orsaken till snön på trottoarerna.

Som om sopåkarna skulle missa att hämta soporna och skylla på allt avfall eller  flyttfirman skylla på alla möbler.

Matjord

ekologjord

Jag ser en annons för jord hos Hemköp. Den är tydligen ekologisk. Utan att ha alltför stora kunskaper om det här med kvalitetsstämplar, kan jag tycka att det känns ganska självklart.

Hur ser ickeekologisk jord ut? Är den mer industriellt framställd och har jorden då till och med farit illa under processen? Bor jorden i trånga burar och får äta giftig och onyttig mat? Är jorden inte glad?

Jord är jord är jord. Trodde jag.