Utvisad

Seriefinalen med reservlaget hade börjat så bra: 1-0 i matchens första anfall på Stadshagen! Motståndarna Täby IS hade haft avsparken men vi bröt anfallet och gjorde mål direkt.

Men sen. Bara några minuter senare gick en långboll över mittförsvaret och in i min yta på vänsterbacksplatsen. En rask Täbyanfallare hann först och jag fick jaga för att komma ikapp. När han var på väg in i straffområdet kände jag mig tvungen att avstyra det hela och kastade mig efter. Jag var väl knappast i närheten av bollen. Killen föll som en fura och domaren blåste.

För första gången i min karriär fick jag se det röda kortet. Domarna i den här serien är alla idioter men just det här domslutet kunde jag knappast klaga på. Det var bara att gå av planen och in i omklädningsrummet, duscha och byta om. Sen satt jag och skämdes på bänken resten av matchen.

Det är inte smart att bli utvisad med 82 minuter kvar i en viktig match, så lagkamraterna får slita som djur. Till mitt mycket svaga försvar kan sägas att jag hindrade friläget. Istället blev det frispark (inte straff) som det inte blev mål på.

För övrigt visade sig även denna domare vara en idiot och visade ut ytterligare tre spelare (faktiskt en från Täby) innan matchen var över. Mot slutet spelade vi efter det lite udda spelsystemet 4-3-0. Dessutom fick vi en horribel straff emot oss, som vår talangfulle målvakt räddade. Och då ska ändå sägas att spelet inte var ovanligt fult och att stämningen spelarna emellan var tämligen god.

Matchen vann vi med 4-2 och seriesegern säkrades. Undrar om jag får vara med nästa gång. Det gick ju uppenbarligen bra utan mig.

Att-göra-listan #2

4 raska morgonpromenader

Jag presterade två stycken helt vanliga morgonpromenader enligt rutten: Kammakargatan – Sergels torg – Sveavägen – Kungsgatan – Stureplan – Dramaten – Strandvägen – Djurgårdsbron – och tillbaka Strandvägen – Stureplan – Birger Jarlsgatan – Kammakargatan. En sån promenad tar ungefär en timme.

Men en dag gick jag ända till Slussen och tog båten över till Djurgården och gick hem därifrån. Det blev en rejäl tur som kändes lite i vaderna.

På tisdagen gick jag omkring i stan under större delen av dagen och även om det inte kan räknas som en regelrätt morgonpromenad, var det i kilometer räknat en betydande sträcka som tillryggalades.

Det är inte dumt att gå omkring. Med musik i lurarna kan man ta avstånd från världen runt omkring och egoistiskt fundera på blogginlägg eller kvällens middag. Utan lurar kan man ta in omvärlden och reflektera över dess företeelser på ett annat sätt; höra stadens buller och andra människors konversationer.

Dessutom är det fin aerob träning som sägs förbränna fett. Men det vete tusan.

Spinning

Spinningsäsongen har börjat i KTH-hallen. För ett par veckor sen skulle jag på ett vanligt fredagspass, men istället för Anna L. var där en ny instruktör. Frida J. hette vikarien och min inledande besvikelse byttes snart ut till en överraskande glädje. Det var imponerande att höra hur hon simultantolkade hela sitt pass till engelska för att två franska nybörjare skulle förstå. Jag gillade både övningarna och musiken.

Onsdagsåterkomsten för Andreas A. togs emot med skräckblandad förtjusning av mig. Nu hade han ju inte kört på ett år och var därför tillräckligt otränad för att visa sig mänsklig. Annars är han den ende som ropar att vi stående ska cykla så fort vi kan. Därtill är min koordination alltför skral och jag brukar komma upp i ungefärligen halva hans tempo, eller helt enkelt sitta ned och låtsas som att det regnar. Regnet utgörs då av rikliga mängder svett som droppar ner från min allt varmare kropp. Andreas A. är rolig med sin ogenerade kärlek till schlagerlåtar och sin alltid så positiva attityd.

En fredag när jag skrev ut min passbiljett kom Anna L. och sa “det blir visst inte så många idag…”. Jag blev lite förvånad och frågade om “vadå, är det bara du och jag, eller?”. Jo, än så länge såg det inte bättre ut, förklarade hon. Jag tyckte vi skulle köra i alla fall och det höll hon med om. Senare dök det allt upp några till, men först hann vi prata spinning och BodyPump och andra pass och uppslutning och schemaläggning. Jag gillar Anna L. Det har jag alltid gjort.

Men idag ser jag på schemat att Anna C. ska hålla i passet. Det verkar som att Anna L. har en BodyPump Release att ombesörja vid 16.30. Sån där styrketräning förstår jag mig inte på. Däremot ska det bli trevligt att stifta bekantskap med ytterligare en instruktör: Anna C. Det låter som jumps och modern popmusik, kanske några tunga backar och en rykande avslutning. Kan bli jobbigt.

Amma

Aftonbladet bad mig vara med i en undersökning. Eller… de hade i alla fall en sån där fråga på sin förstasida. Tidningen undrade om jag skulle låta någon annan amma mitt barn.

Nu har ju inte jag något barn, så jag tolkade det som en hypotetisk fråga om mina eventuellt kommande barn. Jag tänkte efter. Jag betraktade min överkropp. Jag konstaterade: Nä, det här klarar jag inte av på egen hand.

Sen svarade jag. Om mitt barn ska ammas behöver jag definitivt hjälp från någon annan.

Hockeyavstängning

Jag har tidigare raljerat om att hockeyn är lite väl mild när det gäller avstängningar efter våldsamma händelser. Dessutom har jag tyckt att samhället varit lite väl överseende med fotbollsspelare som begår våldsbrott.

Men i NHL är det tydligen andra bullar. Där inser man att idrottsstjärnor faktiskt är föredömen och väljer

att stänga av en buse i 15 matcher för en incident som har lika

lite med ishockey att göra, som kvinnomisshandel har med fotboll.

Tänk om den insikten fanns även i Fotbollssverige. Tänk om Föreningen Svensk Elitfotboll eller Svenska Fotbollförbundet visade att lagbrott inte är något som får förknippas med sporten eller dess utövare. Det skulle jag inte ha något emot. Stäng av busarna!

September

Jag undrar om artisten September upplever något av ett uppsving under den månad vi befinner oss i nu (september). Referensen till tidpunkten på året känns som en ganska lockande påannonsering för radiopratare världen över.

Om jag var på radion skulle jag fullkomligt trötta ut mina lyssnare med ideliga putslustiga övergångar, precis som jag skulle spela Stonecakes Tuesday afternoon varje tisdagseftermiddag. Vilken dröm.

IFK Göteborg – BP 0-0

Den här matchen missade jag eftersom jag själv befann mig på en helt annan fotbollsplan. Sparkandes och springandes. Men tydligen visade sig taktiken att satsa en hundring på motståndarna riktigt lyckosam. Jag bjussar gärna på 100 kronor till Svenskaspel om det betyder att BP kniper en pinne i matchen.

Via mobil.svt.se tog jag del av den fantastiska nyheten om den vunna poängen. Rapporterna talade om en bedrövlig match och att spelet var under all kritik. Precis som i början av serien. Jag vet inte vad medierna förväntar sig av Brommapojkarna men nu borde väl folk ha lärt sig ungefär hur kul det är.

För övrigt ska min lokala sportbar byta ägare. Istället för sportbar ska det bli kolgrill med medelhavsmat på menyn och jag tror knappast att alla stora teveskärmar får vara kvar. Till nästa säsong får jag nog skaffa mig en egen rejäl teve att följa Allsvenskan framför. Förhoppningsvis med BP.

Att-göra-listan #24

Skaffa 5 nya Facebook-vänner

”Lunarstorm för vuxna” är något som börjar få uppmärksamhet även i svenska medier och MTG har visst blockerat sajten för sina anställda. För mig var det inga problem att addera 5 stycken bekanta till listan: 2 gymnasieklasskamrater + 1 syskon till den ena + 2 arbetskamrater. Lätt som en plätt.

Trots att ingen riktigt begriper vad sajten ska vara bra för, verkar folk tillbringa oerhört mycket tid på den. Själv spelade jag en hel del poker där i somras när arbetsuppgifterna var glesa.

Annars tror jag att det mest handlar om att återfå kontakten med människor som försvunnit ur ens vardag. Och att skriva “det var längesen, vi borde ses nån gång” på varandras anslagstavlor. Det är åtminstone vad jag gör.

Att-göra-listan #4

Spana in/på brudar

Den här punkten skrev jag ner innan jag bestämde mig för att jag skulle redogöra för samtliga punkter. Och nu vet jag inte vad jag ska rapportera. Varken innebörden av uppgiften eller hur utförandet ska redovisas är jag helt klar över.

Rent kvantitativt borde jag via de två tjejfotbollsmatcherna jag såg kunna komma upp i 33 stycken inspanade brudar. Det borde räcka för ett godkänt på punkten. Eller?

Jag antar att en mer lyckosam “En dag på stranden” hade kunnat bidra till en större framgång även här, liksom ett allmänt soligare väder. Nu var vädret bara halvbra och inbjöd inte till särskilt mycket spanande.

Sen ska det tilläggas att det här nog inte är mitt bästa område. Om jag inte ens är säker på vad uttrycket innebär, kan det ju knappast vara det. Men det såg häftigt ut som punkt nummer 4 på listan.

Drömscenario

Det kom ett mejl i inboxen som liksom var för bra för att vara sant:


Frukostmöte 7/9

Hej

Informationsmötet i morgon, fredag 7 sept, ställs in. Detta med anledning dels av att vi var på konferens måndag/tisdag samt att det inte finns något nytt att informera om.

Mackor finns som vanligt från 08.45 på plan 9.

//Ann


Jag gillar konceptet. En inställd spelning är också en spelning. Ett inställt möte är också ett möte och möten kräver mat. Även inställda möten.