Spam

From: “franco Surprenant” [Suprenantotody@ESKILL.IS]
To: [carl.stangberg@telia.com]
Sent: den 27 september 2007 18:19
Subject: sangfroi

http://www.miramitu.com
Good day carl.stangberg
It is the size of ones penis which determines success
franco Suprenant


From: [carl.stangberg@telia.com]
To:“franco Surprenant” [Suprenantotody@ESKILL.IS]
Sent: den 28 september 2007 11:19
Subject: Re: sangfroi

Good day to you, mr Suprenant,

I’ve read your e-mail through and through several times, but I’m still not sure how I’m supposed to interpret your words. Perhaps my knowledge of English is too poor when it comes to the meaning of the word “determine”.

Is it from the size of my penis that I can tell whether I’m succesful or not? Is penis size some kind of measurement of success? A man with an average sized penis would then be considered as mediocre, while a smaller penis would indicate a man that is a failure. Is this correct?

Then I have a couple of questions. Does my penis grow and get a bigger size as my success in daily life increases? For example, if I get a really great job with a good salary and interesting colleagues, would that reflect on my penis? Will my penis be an inch longer after I sign the contract? Or if I make some succesful transactions on the stock market, will that also affect the size?

I wonder if this works the other way around as well. Analogously, if I lose my job or lose money on the stock market, is my penis actually smaller when I wake up the next day? I can’t see how this works, but I’m nevertheless fascinated by the idea.

My second interpretation is that it is the size of my penis that’s the factor that decides whether I’m going to be succesful or not. A small penis would then give me small chances and a big penis big chances to reach success. I’m not sure how that could work either. Unless this is some kind of superstition – or actual magic – I can’t see how this could have an effect on anything else.

Though my intention is not to underestimate the importance of penis size, I think that we would all benefit from being realistic about what influence it may or may not have on our daily life. Perhaps it can increase my success in bed, but I would be careful to go further and be more general than that.

Anyway, thank you for your tip and your kind decision to share your wisdom with so many people, almost randomly picked out of all the valid e-mail addresses in the world.

Best regards,

Calle

Arbetsovanor

Jag får väl erkänna att jag dagligen facebookar på arbetstid. Dessutom kollar jag flera gånger om dagen min privata mejladress och ser om jag fått någon post (det har jag inte). Sen kan det hända att jag slösurfar mig iväg till inte helt jobbrelaterade webbplatser. Allt övrigt surfande betraktar jag som omvärldsbevakning som är nödvändig för min yrkesroll (webbredaktör).

På Migrationsverket har man däremot en något friare arbetskultur. Tydligen har det utbredda porrsurfandet orsakat driftstörningar och det här är ett favoritcitat ur artikeln i DN:

– Det gick åt så mycket av bandbredden att den normala trafiken inte fick plats. Och vi är en väldigt databeroende myndighet där alla beslut kräver stöd av datakraft och information från datasystemet, säger biträdande säkerhetschefen Erik Kihl.

Mina datakunskaper är såpass stora att jag kan ana ungefär vilka mängder porr det ska till för att sacka ned en hel statlig verksamhet. Bredbanden in i nätverken brukar vara ganska breda och överkapaciteten väl tilltagen. Men handläggarna har legat i och laddat ner väldigt mycket. Väldigt mycket porr.

Förmodligen finns det flera anledningar till att det byggs öppna kontorslandskap där den personliga integriteten blir lite naggad i kanten. När alla kan se min skärm drar jag mig för att titta på sammandrag av gårdagens fotbollsmatcher eller Youtube-klipp med kräkattacker. Porr är liksom inte att tänka på.

Tantvärk

Expressen 25/9
ont

En puff är en liten aptitretare som tidningar som Expressen placerar i högerspalten på sin förstasida på webben. Genom att skriva texten så lockande som möjligt ska läsaren klicka på länken och läsa artikeln.

Idag är det Eva Rydberg som berättar om värken. Det vore kanske mer sensationellt om hon plågades av en märklig form av smärta som inte gjorde ont alls.

9 kronor

Jag vet inte var gränsen går för när jag ska säga upp mitt fasta telefonabonnemang. Men jag känner att jag börjar närma mig den nu. Sedan jag fått jobbmobil har användningen av den fasta telefonen nästan helt avtagit. Nu är det bara telefonförsäljare och föräldrar som använder sig av 08-numret och själv ringer jag nästan aldrig från det.

Igår kom telefonräkningen. Det visade sig att jag hade en samtalskostnad på 9 kronor. Men för själva abonnemanget skulle jag betala 465 kronor! Det kändes vrickat.

Eventuellt måste jag ha någon form av telefonjack och abonnemang för att kunna använda mitt bredband. Möjligtvis skulle det kunna motivera mig att fortsätta betala de annars orimliga räkningarna. Men alltså… 465 kronor för ett jack känns också vrickat.

Uppfödning

Min lokaltidning Vi i Vasastan hittar alltid små guldkorn i sina enkäter. Veckans fråga handlar om huruvida det är nödvändigt med gallerior i området.

barnmat

Men Gunilla Larsson, 47, väljer att inte bara kommentera stadsbyggnaden. Hon kommer också med sensationell information om sina matvanor.

BP – Halmstad 1-1 (1-0)

Läget inför matchen var inte det bästa, med en närmast skadefri trupp för bortalaget och landslagsmannen Djuric tillbaka från avstängning. BP hade tråkat ut motståndet i två raka bortamatcher och knipit två pinnar. Men nu var det guldkanditaterna som skulle komma på besök i den tv-sända matchen.

På ett mycket ovanligt sätt höll hemmalaget spelet uppe och matchen var jämn under hela första halvleken. Ett fåtal chanser missades av Halmstad och när BP fick en hörna, lyckades unge Philip Haglund resolut nicka in 1-0.

Direkt i andra halvlek började det se ut som vanligt med ett stort bollinnehav för bortalaget. Några egentligt farliga målchanser var där inte, men ett långskott från den orimligt store forwarden med nummer 8 på ryggen, borrade sig upp i Poppens högra kryss. “Årets mål” som så många gånger förr på Grimsta.

1-1 var rättvist och så mycket mer hände inte under de sista 40 minuterna. Lite roligt var det när unge tanige Djuric (som ska bli proffs, har han sagt) skulle göra något snyggt på egen planhalva, men tappade bollen och gav BP en målchans. Faktiskt hade BP även ett friläge, men skottet gick över, medan Halmstad hade bollen men väldigt få farligheter.

Sammanfattningsvis, en bra kväll på ett lite väl folktomt Grimsta; tv-sändningen lockade väl publiken att stanna hemma i värmen. Nu lämnade Brommapojkarna jumboplatsen för tillfället igen. Och snart kanske Brommagymnasterna vill återvända till halvtidsvilorna på gröngräset för att underhålla oss som tappert vågat oss ut i Västerort.

Min satsade hundring gav alltså (inte) utdelning igen! Det jag menar är: när jag förlorar pengar tar BP poäng. Och jag blir glad ändå! Jag liksom lurar systemet. Det här är nästan genialt.

Att-göra-listan #3

Baka 2 bakverk
Jag förstår inte varför jag skulle lägga in så många kvantitativa mål i min Att-göra-lista. Det hade gott och väl räckt med att bara ”baka nån gång under veckan”. Nu tänker jag vara nöjd med mitt enda bakverk istället för missnöjd över det uteblivna andra. Det tar ju tid att stå i köket.

Det blev en God och billig fruktkaka som jag har gjort några gånger tidigare med varierande framgång och frukter. Oftast äpplen men även päron. Om jag läst fler kurser i hållfasthetslära hade jag förmodligen insett att mitt val av blåbär som fyllning inte var det klokaste. Från början höll kakan ihop hyggligt men redan dagen efter var det som förgjort att ens skära vettiga bitar. Kakan föll isär som ett kaloririkt korthus.

Smaken var däremot varken särskilt söt eller rik, utan påminde mest om sockerfattiga blåbärsmuffins. Det sammantagna intrycket var att bakverket var tråkigt och något misslyckat. Jag ger mig själv, med viss tvekan, underkänt när det gäller resultatet: en svag tvåa på en femgradig skala. Men då har jag ganska höga krav på mig själv och kakan var helt okej till kvällskopparna med te under några dagar.

bluecake
En något överdimensionerad kakform

Som syns på bilden var bärkakan ingen visuell katastrof, så jag skulle säkert komma undan med en lögnaktig text om att det här var det bästa jag smakat i kakväg, en fröjd för öga och gom. Men ärligt talat var den ingen höjdare.

Bättre lycka nästa gång.

Byggympa

Buss 70 passerar, på sin väg från Odenplan till Frösunda port, ett bygge vid Karolinska. Det är den buss jag tar mig till jobbet med varje morgon. Om jag hinner med den som går 06:36 kan jag se hur en liten samling karlar i kulörta färger står i en halvcirkel vid byggarbetsplatsen. Eller… står och står… De gör morgongymnastik.

Jag tycker det är underhållande. De böjer på benen. Sträcker ut dem. Gör rörelser. Ser inte helt koordinerade eller smidiga ut. Tyvärr har bussen alltid så bråttom att jag inte hinner stanna någon längre stund. Men jag blir alltid lite upprymd av att se byggarnas aerobics.

Kanske är det något skyddsombud som har (ko)ordinerat uppvärmningen för att förhindra sjukskrivningar. Det förtäljer inte historien. Men numera försöker jag hinna med 06:36-bussen. Alltid.

Root beer

Ibland på teve och film så hör och ser man amerikaner som dricker “root beer”. Som jag har uppfattat drycken, är det en icke-alkoholiserad läskedryck, ungefär som ginger ale. Nyfiken på smaken gick jag åstad och köpte mig en burk på Daglivs vid Fridhemsplan. Enligt Wikipedia är root beer smaksatt med sarsaparill, men efter att själv ha smakat tycker jag mest att den påminner om liniment.

Tydligen är även tuggummit Jenka smaksatt med denna sarsaparill. Jag tycker även att Jenka smakar liniment, så kanske är det rätt ändå. Mina associationer till doften av liniment är inte alls oangenäma – tvärtom – från mina år i omklädningsrum runt om i Stockholm och Sverige.

Jag minns hur jag som liten brommapojke någon gång som nioåring i samband med en A-lagsmatch fick tillträde till större brommapojkars omklädningsrum (“Dagens BP-knatte är Calle Stångberg!”) och hur den lite fräna och mentholosande lukten slog emot mig. Det var spännande och häftigt och Cain Dotson låg på en bänk och blev insmord så benen glänste.

Men att äta eller dricka något som man smörjer in muskler med känns helt fel. En söt smak av liniment blir en helt förvirrad upplevelse för mina smaklökar. Jag kan inte tänka bort linimentassociationen och det hjälper inte att jag dricker min root beer iskall. Det hjälper inte att den är kolsyrad. Inget hjälper.

Liten varning för root beer utfärdad alltså. Men om du inte vet hur liniment luktar är det säkert en läcker dryck. Typ 14 kronor/burken vid Fridhemsplan.

Helsingborg – BP 1-1 (1-0)

Precis som förra söndagen hade jag själv match samtidigt. Nu blev det en lite väl kort historia för min del och jag kunde sporadiskt följa händelserna på Olympia från bänken. Radio och wapmobil kommer man ganska långt med.

Tydligen var det en bedrövlig match igen. Långa bollar och fasta situationer. Konsekvent tråkigt spel från bortalaget och ett besviket hemmalag efteråt. Vi har sett det förut.

Eftersom varken Makondele, Henke eller han Rönningberg skulle vara med, hade jag inte modet att satsa pengar på Helsingborg. I efterhand visade det sig klokt, men jag hade lätt kunnat betala pengar för poängen. Nu är BP minsann inte sist längre och om DIF bara gör sin plikt mot Trelleborg ikväll, kan laget undvika nedflyttning ytterligare någon vecka!

På teve visas BP-Halmstad på lördag. “Tråkiga” och “usla” BP brukar kunna lyfta sig på Grimsta IP men jag har inget emot 0-0 och besvikna kommentatorer, tittare, journalister och annonsörer.